Även i motgångar...
måste man vara stark.
Men hur stark?
Ska man verkligen behöva gå emot dem som en gång stod dig närmast?
Av eget kött och blod?....
Så många frågor utan svar.
Jag kräver dem, jag behöver dem.
Men i skrivande stund inser jag, motvilligt dock, att dem som en gång försökte "hjälpa" mig är dem som försöker att få mig att misslyckas.
Jag behöver inte er.
En känsla, en dröm är det som driver mig.
En psykisk påfrestning, vetandes att ni bara väntar på att jag ska misslyckas.
Är det verkligen det ni vill?
Jag är den som kommer att lyckas, den som alla en dag ser upp till.
Min skapta familj, mina vänner kommer aldrig att se sig tillbaka och undra vad fan det var som gick fel.
Drömmen om den framtiden där jag är lycklig och ingen kan dra ner mig.
Drömmen där jag är den som ser ner på er och vet hur miserabelt ni har det medan jag, lyckliga jag har allt jag behöver och verkligen kan njuta.
Det är långt dit, men en dag är jag där och då vet jag att jag är den jag har strävat efter.
Men nu är det tid.....
Jag ger upp för dagen och låter det ligga.
Jag gav upp mig och skapade en ny.
Jag är jag idag och imorgon.
Jag......
Men hur stark?
Ska man verkligen behöva gå emot dem som en gång stod dig närmast?
Av eget kött och blod?....
Så många frågor utan svar.
Jag kräver dem, jag behöver dem.
Men i skrivande stund inser jag, motvilligt dock, att dem som en gång försökte "hjälpa" mig är dem som försöker att få mig att misslyckas.
Jag behöver inte er.
En känsla, en dröm är det som driver mig.
En psykisk påfrestning, vetandes att ni bara väntar på att jag ska misslyckas.
Är det verkligen det ni vill?
Jag är den som kommer att lyckas, den som alla en dag ser upp till.
Min skapta familj, mina vänner kommer aldrig att se sig tillbaka och undra vad fan det var som gick fel.
Drömmen om den framtiden där jag är lycklig och ingen kan dra ner mig.
Drömmen där jag är den som ser ner på er och vet hur miserabelt ni har det medan jag, lyckliga jag har allt jag behöver och verkligen kan njuta.
Det är långt dit, men en dag är jag där och då vet jag att jag är den jag har strävat efter.
Men nu är det tid.....
Jag ger upp för dagen och låter det ligga.
Jag gav upp mig och skapade en ny.
Jag är jag idag och imorgon.
Jag......
Är det bara jag...
eller blir man lite filosofisk när man är övertrött och förkyld?
Livet fick sig en trög start i början på detta året, och trots att det inte riktigt gått som planerat så känner jag inte för att ge upp.
Inte ge upp livet men ge upp drivet till att försöka mig på att starta ett eget liv.
Nu i denna skrivande stund, satt jag och digga musiken, fick mig en titt och såg att det var Sarek-.-
Men i alla fall tillbaks till det andra.
Försöker minnas sist jag var så driven till att göra något och det var nog när man var liten och VERKLIGEN ville ha den nya leksaken, och tjata isönder mina föräldrar till det.
Men där kom mycket inspiration, tro det eller ej, ifrån en väldigt underbar person som dök upp precis när man behövde henne.
Det är väl allt jag behöver säga om henne med tanke på att varje gång jag skriver, så är det henne det handlar om....
Jävla lyckost hon är då-.-
Men vi fortsätter sökandet och hoppas på det bästa.
"Det var en gång....och det slutade lyckligt i alla sina dagar"
Hur gick detta....
till?
Min inställning till det hela var att inte fastna, att inte låta känslorna styra över tankarna.
Det var nog vad vi båda var överrens om...
Man kan ju inte styra sina känslor och vad hände? Jo jag blev kär, och som tur är blev mina känslor besvarade.
Hon är verkligen den där, den som håller en uppe när man känner sig nere, som kommer med rätt ord vid precis rätt tillfälle, med sina ömma kyssar och ett stort hjärta.
Jag kan säga ärligt att jag vid varje start av ett förhållande har sagt att denna är speciell, underbar, vacker osv, men denna gången är nog den enda som jag kan vara 100% säker på det, och verkligen känna det där lilla extra.
Hon är min själsfrände....vilket jag aldrig trott på tills jag mötte henne. När hon ler, blir jag knäsvag, när hon tittar på mig slår hjärtat i 1000, jag blir nervös....inte för att jag är en nervös person, men för att hon är gudomligt vacker. Även om hon har feber, är svullen om sin söta näsa, snorar och hostar, även då är hon helt jävla underbart vacker.
Man undrar ju lite om man har varit kär förr när man känner det såhär nu.
Alla meningar som sägs kan vi relatera till, även dem som inte sägs.
Jag kan titta in i hennes stora bruna helt underbara ögon och bara veta vad hon känner, vad hon tänker.
Hon kan titta på mig, och inte en enda lögn inom mig kan hållas.
Men jag försöker, vad jag försöker att kämpa emot mig själv, emot mina tidigare upplevelser och erfarenheter.
Att släppa rädslan att bli ensam igen, att stå där med hjärtat i tusen bitar, och sakta börja samla ihop det igen.
Det är inte värt det, förlorar jag mig själv, förlorar jag henne.
Jag är över huvudet kär i denna tjejen....nej kvinnan, denna vackra och underbara kvinna.
Jag vill inte förlora henne.
Jag vill inte förlora dig.
Det är bara du och jag vet det nu.
Min inställning till det hela var att inte fastna, att inte låta känslorna styra över tankarna.
Det var nog vad vi båda var överrens om...
Man kan ju inte styra sina känslor och vad hände? Jo jag blev kär, och som tur är blev mina känslor besvarade.
Hon är verkligen den där, den som håller en uppe när man känner sig nere, som kommer med rätt ord vid precis rätt tillfälle, med sina ömma kyssar och ett stort hjärta.
Jag kan säga ärligt att jag vid varje start av ett förhållande har sagt att denna är speciell, underbar, vacker osv, men denna gången är nog den enda som jag kan vara 100% säker på det, och verkligen känna det där lilla extra.
Hon är min själsfrände....vilket jag aldrig trott på tills jag mötte henne. När hon ler, blir jag knäsvag, när hon tittar på mig slår hjärtat i 1000, jag blir nervös....inte för att jag är en nervös person, men för att hon är gudomligt vacker. Även om hon har feber, är svullen om sin söta näsa, snorar och hostar, även då är hon helt jävla underbart vacker.
Man undrar ju lite om man har varit kär förr när man känner det såhär nu.
Alla meningar som sägs kan vi relatera till, även dem som inte sägs.
Jag kan titta in i hennes stora bruna helt underbara ögon och bara veta vad hon känner, vad hon tänker.
Hon kan titta på mig, och inte en enda lögn inom mig kan hållas.
Men jag försöker, vad jag försöker att kämpa emot mig själv, emot mina tidigare upplevelser och erfarenheter.
Att släppa rädslan att bli ensam igen, att stå där med hjärtat i tusen bitar, och sakta börja samla ihop det igen.
Det är inte värt det, förlorar jag mig själv, förlorar jag henne.
Jag är över huvudet kär i denna tjejen....nej kvinnan, denna vackra och underbara kvinna.
Jag vill inte förlora henne.
Jag vill inte förlora dig.
Det är bara du och jag vet det nu.
Jag är...
kär helt enkelt.
Saknat den känslan....
Och personen jag är kär i, kan inte vara mer rätt.
Hon förstår mig och jag henne...allt klickar precis där det ska.
Hon gör mig till en bättre människa.
Jag behövde henne och nu har jag turen att ha henne hos mig.
Jag är kär helt enkelt.
Saknat den känslan....
Och personen jag är kär i, kan inte vara mer rätt.
Hon förstår mig och jag henne...allt klickar precis där det ska.
Hon gör mig till en bättre människa.
Jag behövde henne och nu har jag turen att ha henne hos mig.
Jag är kär helt enkelt.
Kärlek är komplicerat...
För det är det verkligen.
Vi satt i en diskussion där vi försökte komma fram till vad vi var.
Vi är inte tillsammans, men vi är mer än vänner. KK är ju en överdrift eftersom där finns känslor inblandade så vi kom fram till att vår relationsstatus var "känslor".
Komplicerat? Javisst är det de, men om man har rätt person hos sig så är det enklare än man skulle tro.
Hon är ju bara så jävla underbar...
Ordet vacker....har förekommit en del men när man ser denna underbara kvinna....HON är vacker. Pang bom wow vacker säger jag ju bara.
Känner mig bekväm hos henne, hon kan få en att vända totalt på dagen om man haft en kass dag.
Sen undrar man ju....är man kär?
Minns inte ens hur den känslan känns längre så har undrat det hela tiden. Visst känner jag mer än jag brukar för denna tjejen än jag gjort för någon annan efter så kort tid, men kär....vem vet.
Vi är nog inte riktigt så långt i vår "relation" att det är påtal om det än.
Hon vill inte rusa in i något och det vill egentligen inte jag heller, men känner man henne som jag skulle man inte tveka en sekund att rymma till Las Vegas med henne och bli vigda av Black-Elvis.
Men men ett steg i taget.
Vi satt i en diskussion där vi försökte komma fram till vad vi var.
Vi är inte tillsammans, men vi är mer än vänner. KK är ju en överdrift eftersom där finns känslor inblandade så vi kom fram till att vår relationsstatus var "känslor".
Komplicerat? Javisst är det de, men om man har rätt person hos sig så är det enklare än man skulle tro.
Hon är ju bara så jävla underbar...
Ordet vacker....har förekommit en del men när man ser denna underbara kvinna....HON är vacker. Pang bom wow vacker säger jag ju bara.
Känner mig bekväm hos henne, hon kan få en att vända totalt på dagen om man haft en kass dag.
Sen undrar man ju....är man kär?
Minns inte ens hur den känslan känns längre så har undrat det hela tiden. Visst känner jag mer än jag brukar för denna tjejen än jag gjort för någon annan efter så kort tid, men kär....vem vet.
Vi är nog inte riktigt så långt i vår "relation" att det är påtal om det än.
Hon vill inte rusa in i något och det vill egentligen inte jag heller, men känner man henne som jag skulle man inte tveka en sekund att rymma till Las Vegas med henne och bli vigda av Black-Elvis.
Men men ett steg i taget.
Ska också bli känd!
Nu är där en massa i blogg världen som blir kända.
Fattar inte hur egentligen, kanske för att dem är tjejer?
Och hur fan ska man bli känd om man inte ens vad man ska blogga om?
Kan ju se var intresset ligger om man skulle blogga om hamstrar...
Nej nu ska jag sova!
Fattar inte hur egentligen, kanske för att dem är tjejer?
Och hur fan ska man bli känd om man inte ens vad man ska blogga om?
Kan ju se var intresset ligger om man skulle blogga om hamstrar...
Nej nu ska jag sova!
Blogg?
Har helt och hållet glömt min såkallade "blogg". Satt och lusläste igenom den och minns inte ETT ord av det jag skrivit.
Så med andra ord det som hamnar i text försvinner från minnet!
Nej men lika fartfylld helg som vanligt.
1.Jaga en snigel, kom ikapp, måla en stor blixt på honom och kallar honom nu Turbo Lasse.
2.Lekte med kattungarna, fast nu har dem börjat se så skriker så fort dem ser mig.
3.Lärt mig spela "Lilla snigel akta dej". Dock med fel toner.
Och nu ska jag lära mig att sova!
Godnatt och sug kuk!
(Turbo Lasse)
Regina är sexigare än Chuck Norris.
Så med andra ord det som hamnar i text försvinner från minnet!
Nej men lika fartfylld helg som vanligt.
1.Jaga en snigel, kom ikapp, måla en stor blixt på honom och kallar honom nu Turbo Lasse.
2.Lekte med kattungarna, fast nu har dem börjat se så skriker så fort dem ser mig.
3.Lärt mig spela "Lilla snigel akta dej". Dock med fel toner.
Och nu ska jag lära mig att sova!
Godnatt och sug kuk!
(Turbo Lasse)
Regina är sexigare än Chuck Norris.
Mina funderingar...
Kring förlovning verkar bara balla ur!
Haha jag vet "Varför skulle Jesper tänka på en sådan sak?" Men när det gäller egen erfarenhet och när jag har sett andra vänner förlova sig, så varar det MAX 6 månader sen så tar det antingen slut eller så bryter man förlovningen.
Så med andra ord vill du dumpa någon snabbt, förlova dig.
Riktigt illa detta!
(Bilden har inget med detta att göra, men den är asfet!)
Wiowio woop woop!
Förr....
Behövde jag en himlans massa kaffe och red bull för att vakna och bli pigg på morgonen.
Idag fann jag mitt riktiga "wake up thing!", Nämligen Quake Live!
Jävlar i det vad snabbt det går och man blir helt hyper...Vilket jag egentligen inte behöver då mina batterier räcker längre än duracell!
Men men ännu ett tråkigt inlägg så nu beger jag mig ner i gymet. Dock lite ångest över att jag inte blivit större men som man säger, a small step for mankind, a giant step for Jepöpö!
Sovit...
ALLDELES FÖR LÄNGE!
Men visst det var ju ljust ute när jag vakna så det är alltid en bra sak?
Kom på mig själv igår, att påvägen till gymet, hörde jag en örn...titta runt omkring mig för har aldrig sett en örn i verkligheten. Såg inget men insåg sen att det var ifrån mina hörlurar...
Japp så illa kan det gå!
Idag är jag för trött för att komma på något roligt att säga så säger bara Clown!
Usch....
Så tom jag känner mig i magen.
Måste dock vänta 30 min till för att maten ska bli klar...Hatar att laga mat själv, det är väl det man har morsor till?
Sen så måste man tyvärr dra ner på gymmet så man kan få bort min lilla thailändska ölmage, vilket för många är en platt mage men för mig en väldigt bubblig mage(Säger det nu att det kommer att bli MÅNGA skumma uttryck!)
Känner mig mest gnällig idag då det, kl halv 10, bankar på dörren och morsan "- JEEEEPPAH GÅÅH UPP NJUU, DEM KOMMA TITTA LÄGENHET!", som kan låta ganska kul men har man hört det under hela sitt liv är det mysigare att vakna upp av vägarbete utanför kl 7 på morgonen!
Nej ska titta till maten nu!
Shilulu Lilalo Woop Woop!
Förresten!...2 dagar i rad som jag skriver här!, Inte illa detta=)
(Tillägg: Skulle precis förhandsgranska så såg jag att tom blev otm FAST jag läste det 2 gånger och såg att jag stava rätt?!)
Jämnfört med massa andra...
...som bloggar så har jag ABSOLUT ingen talang för det.
Jag är för lat för att rätta mina "jsg", "set", och "grömn"...Men samtidigt kommer jag på mig själv att jag får gå tillbaka för att skriva dit mina """"....riktigt illa det här.
Men men idag har varit en av dem dagar då jag bara har känt att "Peeeeeew jag vill sova!" men sluta med att vi gick ut i den stan där allt verkar vara en rutin.
Förfest, ut på krogen, träffa folk du annars aldrig hälsar på, sitta och titta på tjejer och säga -"Fan va snygg hon är", men inte göra något åt det, gå hem ensam, lite halvt vinglande sen sova.
Så är det varje helg, så för att krydda varje utgång tog jag med mig ett salt och pepparkar men det hjälpte inte.
Lika tråkigt för det!
Så den dagen har gått och nu sitter jag här, lyssnar på depp musik och hoppas på något ironiskt sätt att det ska göra mig lite gladare?
Jag ska testa att bli en deltids bloggare och inte en som skriver så fort jag är förbannad för jag är en glad snubbe egentligen!
Nej om man skulle hångla ner kudden och vakna upp brevid den imorgon så man får se den utan smink!
(Bilden tagen på nyårsafton efter sisådär 2 groggar enbart!)
Shilulu Lilalo Wio Wio Woop Woop!
Jag har...
verkligen INGEN aning om vad jag vill göra!
Verkligen som jobb eller utbildning för risken finns att jag tröttnar efter ett par månader ocg vil hitta på något annat!
Därför är jag väldugt noga med vad jag väljer att göra för jag vill inte hoppa imellan en massa hela tiden.
Livet är för svårt helt enkelt!
Och som ni ser så är det inte en massa gnäll om kärlek och så idag?
Jag tror det löste sig för det bästa och tar man inte sina chanser så var det inte ödet helt enkelt eller hur?
Så det är bara att bita i det sura äpplet och gå vidare(men vi alla vet att allt gnäll kommer ikväll:P)
Verkligen som jobb eller utbildning för risken finns att jag tröttnar efter ett par månader ocg vil hitta på något annat!
Därför är jag väldugt noga med vad jag väljer att göra för jag vill inte hoppa imellan en massa hela tiden.
Livet är för svårt helt enkelt!
Och som ni ser så är det inte en massa gnäll om kärlek och så idag?
Jag tror det löste sig för det bästa och tar man inte sina chanser så var det inte ödet helt enkelt eller hur?
Så det är bara att bita i det sura äpplet och gå vidare(men vi alla vet att allt gnäll kommer ikväll:P)
Tjolahoppsan nu ska jag....JA JAG SKA BLI EN IDÈFIXARE SAKISAK?!...Ehm eller nej det var inget....-.-
Vänskap...
Vad är egentligen vänskap?
Det är ett ord som på något sätt binder ihop dig med en annan person där ni umgås, pratar och hittar på saker helt enkelt.
Men jag tror att vänskap är precis som kärlek, fast lite mer?
Menar då att där kanske bara finns en för dig när det gäller kärlek men kanske ett par fler när det gäller vänner?
Jag vet allt låter väldigt konstigt men det är liksom ett ord som man inte riktigt kan förklara.
Men precis som ett förhållande så lär man sig nya saker om personerna och skulle man rusa in i en vänskap så kan det likaså som ett förhållande tillslut bli för mycket för dig att du släpper det.
Du gör helt enkelt slut med personen.
Jag har blivit sviken, kanske lika många gånger svikit en vän som kanske har samma uppfatting som mig.
Men där finns vissa gränser eller hur?
Så det jag försöker att få fram här är att en relation överhuvudtaget är överskattat och man borde tänka igenom extra noga vem som egentligen är värd att hålla kvar för tillslut så kanske du blir sårad av vänner som flick/pojkvänner.
Men har kommit överrens sen länge med mig själv att försöka sluta gräva ner sig i saker för att som jag ser det är livet ändå för kort för att grubbla över vad som en gång kunde varit till vad som istället är.
Men iallafall en rolig sak jag kom på!
Paintball krig mitt på Knutpunkten.
Mario Kart mitt i stan.
Shack!
Det är ett ord som på något sätt binder ihop dig med en annan person där ni umgås, pratar och hittar på saker helt enkelt.
Men jag tror att vänskap är precis som kärlek, fast lite mer?
Menar då att där kanske bara finns en för dig när det gäller kärlek men kanske ett par fler när det gäller vänner?
Jag vet allt låter väldigt konstigt men det är liksom ett ord som man inte riktigt kan förklara.
Men precis som ett förhållande så lär man sig nya saker om personerna och skulle man rusa in i en vänskap så kan det likaså som ett förhållande tillslut bli för mycket för dig att du släpper det.
Du gör helt enkelt slut med personen.
Jag har blivit sviken, kanske lika många gånger svikit en vän som kanske har samma uppfatting som mig.
Men där finns vissa gränser eller hur?
Så det jag försöker att få fram här är att en relation överhuvudtaget är överskattat och man borde tänka igenom extra noga vem som egentligen är värd att hålla kvar för tillslut så kanske du blir sårad av vänner som flick/pojkvänner.
Men har kommit överrens sen länge med mig själv att försöka sluta gräva ner sig i saker för att som jag ser det är livet ändå för kort för att grubbla över vad som en gång kunde varit till vad som istället är.
Men iallafall en rolig sak jag kom på!
Paintball krig mitt på Knutpunkten.
Mario Kart mitt i stan.
Shack!
Tänker...
Hur kan man komma så långt i livet där du vidgar dina vyer men att ett litet snedsteg kan få dig att endast se rakt fram igen?
Mina funderar cirkulerar runt olika frågor som "vad är meningen med livet?", "skulle jag göra så?", "Hmm vilka konsekvenser får det?" osv osv men det kommer bara till ett och samma ämne, nämligen "Kärlek".
Varje gång det händer något försöker du ta lärdom av det, oavsett negativ eller positiv händelse.
När det väl tar slut så får du en helt annan inblick av vad du en gång gjorde fel och som du aldrig ska göra om.
Men när hjärtat är inriktad på en person så, på något sätt, gör du om samma misstag fast denna gången kanske lite mer eller lite mindre, hur ska jag uttrycka det....dumt?
Samma sak gäller vänner.
Just nu sitter jag i den sitsen där jag föll för en av mina bästa vänner.
Tyvärr är det så livet går, men man kan inte rå för sina känslor eller hur?
Vi gick igenom näst intill ett dåligt förhållande, bråk, svartsjuka(iaf från min sida), med andra ord allt det sämsta i ett förhållande, fast det var klart för oss båda bara var vänner!
Men även vänskap behöver en grund men vart kan man bygga en grund därifrån när man knappt kan vara vänner?
Vänner är nog ett annat ord för "folk du kan namnet på".
Det är därför du med tiden sorterar ut dina riktiga vänner.
När man är 16 år, äldre eller yngre, spelar ingen roll egentligen men har man tur i oturen börjar det bra med en hel hög med vänner.
Ju äldre du blir desto fler sorterar du ut.
Man snackar bakom ryggen, tar varandras flickvänner, blir ovänner etc, men sen har du kvar dem vännerna som finns där.Som ställer upp i både vått och torrt även om ni inte har haft en konversation på flera år.
Jag har mina vänner av den sorten.Och kanske av andra också?
Men iallafall denna tjejen jag föll för, faktiskt en av dem bästa jag känner när det gäller tjejer.
Stora bruna ögon, leende som automatiskt får dig att le även om du är på ett jävla humör, med humor som någon gång sämre än mitt samt ett minne värre en en guldfisk men först av allt, en underbar vän.
Tyvärr för bra för att vara sann så jag föll för denna person.
Allt börja skitbra tills vi en dag helt enkelt fick varsitt separat spår att följa.
Alla funderingar kring detta var bara att vi kanske en dag möts igen för jag tror jag har förlorat en av dem bästa saker som hänt i mitt liv.
Jag ville inte göra detta jag gjorde men jag ha kommit alldeles för långt in i detta för att kunna hantera det så lätt som du verkar kunna.
Jag har gjort detta förr men på något konstigt sätt så verkar det inte vara lika svårt då som det är nu, men var nog annorlunda förr.
Jag hoppas du en dag förlåter mig för det svin jag var tvungen att vara men jag tror detta är bra för dig att slippa dem problemen du inte ens ville ha från början...
Och om du läser detta tillslut så ska du verkligen veta att jag sliter itu mig just nu när detta skrivs.
Ankaret i detta var ju en annan person som ställde upp trots att vi bara kännt varandra ett tag men som ändå kunde vara opartisk.
Så tack gumman:)
Jag hoppas denna historian slutar bra för jag har bara skrivt när allt verkar gå åt skogen.
"Sorry I couldnt be what you needed at this point"
Mina funderar cirkulerar runt olika frågor som "vad är meningen med livet?", "skulle jag göra så?", "Hmm vilka konsekvenser får det?" osv osv men det kommer bara till ett och samma ämne, nämligen "Kärlek".
Varje gång det händer något försöker du ta lärdom av det, oavsett negativ eller positiv händelse.
När det väl tar slut så får du en helt annan inblick av vad du en gång gjorde fel och som du aldrig ska göra om.
Men när hjärtat är inriktad på en person så, på något sätt, gör du om samma misstag fast denna gången kanske lite mer eller lite mindre, hur ska jag uttrycka det....dumt?
Samma sak gäller vänner.
Just nu sitter jag i den sitsen där jag föll för en av mina bästa vänner.
Tyvärr är det så livet går, men man kan inte rå för sina känslor eller hur?
Vi gick igenom näst intill ett dåligt förhållande, bråk, svartsjuka(iaf från min sida), med andra ord allt det sämsta i ett förhållande, fast det var klart för oss båda bara var vänner!
Men även vänskap behöver en grund men vart kan man bygga en grund därifrån när man knappt kan vara vänner?
Vänner är nog ett annat ord för "folk du kan namnet på".
Det är därför du med tiden sorterar ut dina riktiga vänner.
När man är 16 år, äldre eller yngre, spelar ingen roll egentligen men har man tur i oturen börjar det bra med en hel hög med vänner.
Ju äldre du blir desto fler sorterar du ut.
Man snackar bakom ryggen, tar varandras flickvänner, blir ovänner etc, men sen har du kvar dem vännerna som finns där.Som ställer upp i både vått och torrt även om ni inte har haft en konversation på flera år.
Jag har mina vänner av den sorten.Och kanske av andra också?
Men iallafall denna tjejen jag föll för, faktiskt en av dem bästa jag känner när det gäller tjejer.
Stora bruna ögon, leende som automatiskt får dig att le även om du är på ett jävla humör, med humor som någon gång sämre än mitt samt ett minne värre en en guldfisk men först av allt, en underbar vän.
Tyvärr för bra för att vara sann så jag föll för denna person.
Allt börja skitbra tills vi en dag helt enkelt fick varsitt separat spår att följa.
Alla funderingar kring detta var bara att vi kanske en dag möts igen för jag tror jag har förlorat en av dem bästa saker som hänt i mitt liv.
Jag ville inte göra detta jag gjorde men jag ha kommit alldeles för långt in i detta för att kunna hantera det så lätt som du verkar kunna.
Jag har gjort detta förr men på något konstigt sätt så verkar det inte vara lika svårt då som det är nu, men var nog annorlunda förr.
Jag hoppas du en dag förlåter mig för det svin jag var tvungen att vara men jag tror detta är bra för dig att slippa dem problemen du inte ens ville ha från början...
Och om du läser detta tillslut så ska du verkligen veta att jag sliter itu mig just nu när detta skrivs.
Ankaret i detta var ju en annan person som ställde upp trots att vi bara kännt varandra ett tag men som ändå kunde vara opartisk.
Så tack gumman:)
Jag hoppas denna historian slutar bra för jag har bara skrivt när allt verkar gå åt skogen.
"Sorry I couldnt be what you needed at this point"
